Det där första mötet med sitt livs kärlek. Vi har alla gått igenom det någon gång under vår stund på denna jord. Denna stora, underbara, förälskelse. Den där kärleken man både vill och kan visa för hela världen, där allt är nytt, allt är perfekt.
Sen kommer den där stunden då man börjar bli bekväm i sin kärlek. Man ändrar inställning till det hela, ser saker och ting ur nya perspektiv. Allt förändras, det blir underbart och bra på ett annat sätt, men plötsligt kan man inte vara lika öppen med sin kärlek. Detta ger ofta en total vändning i livet, men kan även resultera i att hamna någonstans mittemellan dessa
två fantastiska motsatser – i en och samma kärlek. En sådan kärlek upplever jag varje dag, och den heter Malmö FF.
2009. Ett fantastiskt år med nya stadion. Ett år då jag för första gången hade årskort på norra. Framförallt var det året då jag först fick upp ögonen för MFF på riktigt. Visst hade jag gått på min första match redan 2006, och två år dessförinnan stått och hoppat med brorsan framför text-tv 343 när Malmö stod överst i tabellen, men det var här, på ståplats, som allt tog tag.
2010. Fyra matcher. DIF, Kalmar, Örebro och Gefle. Dessa fyra bortamatcher var
de enda som jag, tillsammans med min bror och far, missade under guldåret. Men alla vet det redan, det var ett magiskt fotbollsår, varje match på sitt sätt. Tifon, guld och rekordpoäng i Allsvenskan.
2013. Vändningen. Ett, för många, normalt år. Malmö förväntades vinna serien, läktarstödet var ständigt på topp. För mig var det året då jag tog klivet ner på innerplan, som fotograf för Himmelriket. Året då jag fick chansen att dokumentera ett guldår, både på hemma- och bortaplan.
Tänk er en match mot IFK Göteborg. De blir utspelade av vårt effektiva spel, vi gör mål efter mål – en underbar känsla, eller hur? En glädje som man bara måste vråla ur sig, krama alla okända runtomkring sig och njuta av stunden.
Tänk er dominansen i år. CL-kvalet, där jag fick nöjet och äran att följa med Himmelriket ner till Salzburg. Alla skitmatcher i Allsvenskan, men även senaste guldmatchen där jag åter var sjungande på läktaren.
Tänk er känslorna, fast utan att riktigt kunna uttrycka dem. Det är vad en matchdag för mig, som fotograf, är. Att inte kunna bidra till stämning, att inte kunna driva folk till att sjunga högre. Att inte kunna skrika lite mot ett felaktigt domslut, för hur hade det sett ut nere på innerplan egentligen? Att behöva hålla inne sitt måljubel för att ha en chans på att fånga spelarnas dito på bild.
Hade jag för tre år sen blivit ombedd att göra mig av med dessa känslor när jag går på match, så hade jag sagt nej rakt av. Nu har jag dock lärt mig att anpassa min kärlek till något som funkar för mig, och något jag vet att mina medsupportrar kan få glädje av. Ibland är det värt att njuta inombords istället för att vråla, bara för att få den där perfekta bilden.
Malmö FF är mitt livs kärlek, och kameran är vårt barn. Tillsammans är vi en underbar MFF-familj. Och framförallt: Vi är mästare.
/Fabian Kruuse
Texten är tagen ifrån Malmö FF:s matchprogram Avspark som är producerat inför lördagens hemmamatch mot IF Elfsborg.
Hela matchprogrammet kan du läsa här.
Biljetter till matchen hitta du i MFF Shopen eller på Ticnet.se
Malmö FF - IF Elfsborg
Lördag klockan 13.00
Swedbank Stadion.